Hedersmedlemmar

För närvarande har VBIK två hedersmedlemmar. Eva Björving och Erik Spicar.

Dr. Erich Spicar

Erich Spicar är doktor i fysik från Tekniska universitetet i Stuttgart och BS i geologi från Uppsala universitet. Han har forskat inom halvledare och isolermaterial hos ASEA/ABB och har som geolog bedrivit forskning om Siljansringen samt har författare till flera böcker inom historisk geologi. Erich Spicar var styrelseledamot i VBIK från 1984 - 94.

Erich Spicar utseddes till hedersmedlem 2022

Ing. Eva Björving

Eva Björving utseddes till hedersmedlem 2007

Eva Björving var det första kvinnliga medlemmen i VBIK. Hon har arbetat inom ASEA/ABBmed transformatorfrågor. Eva var klubbmästare i VBIK från 1983 - 2006

Sin dagliga gärning hade hon på dåvarande Asea/ABB inom transformatoravdelningen där hon började år 1971. Asea hade ungefär 25 transformatorfabriker runtom i världen och vår hedersmedlem fick i uppdrag att skapa en avdelning för att förse alla dessa fabriker med specialkomponenter.


Den största utmaningen var när hon var ansvarig för en Kinasatsning inom HVDC transformatorer, där ABB licensierade tre statsägda transformatorfabriker. ABB levererade i början av HVDCs Kinasatsning alla ingående komponenter från Ludvika.


Omfattningen av dessa leveranser var värd många hundra miljoner och den goda kvaliteten på leveranserna gav ABB ett gott rykte som bidrog till allt fler inkommande order. Hon var inte bang för att med både ris och ros få verkstadsgubbarna att göra sitt yttersta för att få iväg leveranserna av alla dessa komponenter i rätt tid. Hennes insatser var mycket uppskattade men den största beviset för hennes insatser konstaterades efter att hon slutat då klagomålen från de kinesiska tillverkarna strömmade in pga brister i leveranserna i tid och kvalitet.

Tidigare hedersmedlemmar

1990

1986

1954

1948

Civilingeniör Bengt Grundmark

Bengt Grundmark (1924 – 2007) var civilingenjör och verksam inom ASEA/ABB i Ludvika. Hans befattning var kontorschef för speciella transformatorer och reaktorer. Bengt var tekniskt mycket kunnig och hade också en förmåga att kunna identifiera ursprungsproblemet utan att förvillas av spretiga felsymptom. Transformatorer och reaktorer anses vara ”mogna produkter”, men det betyder inte att utvecklingen av dem är färdiga. Ett exempel är reaktorer med luftgap i elplåtsben i centrum av reaktorlindningen som Grundmark och beräkningschefen Ingvar Hareland utvecklade, och som ASEA/ABB hade mycket stor framgång med.

Doktor Uno Lamm

Uno Lamm (1904 – 1989) tog examen vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm 1927 och började en kort tid senare hos Asea. 1929 blev han projektledare för utveckling av en högspänd kvicksilverlikriktare, ett viktigt steg på vägen till att utveckla teknik som kunde hantera högspänd likströmsöverföring. Uno Lamm och hans team ägnade 20 år åt att utveckla en likriktare med en märkeffekt lämpad för HVDC-överföring.

Uno Lamm blev 1951 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och 1967 av Vetenskapsakademien. Under sin levnad erhöll Lamm också många andra utmärkelser, inklusive Lamme-medaljen 1965. Mellan 1967 och 1988 var han direktör vid Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) och 1980 instiftade IEEE Uno Lamm-priset för insatser inom högspänningsteknikområdet.

Doktor Erich Ullman

Erich Uhlmann, född 7 mars 1904 i Augsburg, död 1 oktober 1988 i Ludvika, var en tysk-svensk elektroingenjör.

Uhlmann ägnade sig åt högspänd likström under Uno Lamms ledning, medverkade i tillkomsten av Gotlandslänken och skrev teknisk-vetenskapliga artiklar i olika tidskrifter. Han tilldelades bland annat Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj 1962 för sina insatser inom strömriktartekniken och blef teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1974.

Direktör Johan Drakenberg

Länk till info om  Johan Drakenberg    (1898 -1965)

Direktör Karl-Erik Eriksson

Karl-Erik Eriksson, född 28 januari 1886 i Undersåkers församling, Jämtlands län, död 13 augusti 1965 i Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län, var en svensk direktör och elektroingenjör.

Han tog examen från KTH 1908. Han var föreståndare för ASEA:s materiallaboratorium i Västerås 1915-1920, var överingenjör vid ASEA:s Ludvikaverk 1920-1940, och därefter direktör vid ASEA i Västerås.

Eriksson invaldes 1933 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och blev 1949 hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan. Han tilldelades 1951 IVA:s stora guldmedalj för insatser för utvecklingen av den elektrotekniska produktionen.

Han tog initiativet till bilandet av  Västerbergslagens Ingeniörsklubb (VBIK) 1922.


Civilingeniör Rolf Littke

Rolf Littke (1882 - 1961) arbetade som chefsassistent vid Nyhammars Bruk. Littke valdes till sekreterare i  Västerbergslagens Ingeniörsklubb (VBIK) vid bildandet 1922 . Han bibehöll sekreteraruppdraget i 20 år, och hans förnämliga protokoll från hela denna period utgör en fascinerande läsning för den som intresserar sig för klubbens äldre historia.

Disp. Carl Gustaf Granström

Carl Gustaf Granström, född 1883 i Norbergs socken, död 1965.  Från 1937 var Granström disponent för Trafik AB Grängesberg-Oxelösunds förvaltning i Grängesberg.

Disp. J Kempe

Johan ( Janne ) Kempe, f ödd 1878 i Ytterlännäs, död 1959 i Ludvika. Tog examen vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som gruvingenjör 1902, Var verksam vid Ickorrbottens gruva, Håksberg, Ludvika från 1909 där han var VD 1925 - 1939. Ledamot av styrelsen för bl.a. Bergslagernas järnvaru AB, Ludvika, och för Nyhammars bruk.